A Runner’s High (Allen & Unwin, 2021) av Dean Karnazes är historien bakom en av världens mest välkända ultralöpare och hur han försöker förlika sig med sin ålder och hur han levt sitt liv hittills. Det är Deans femte bok och för en person som utfört den del galna prestationer och skrivit böcker om dem känns det här väldigt nedtonat och självreflekterande.
A Runner’s High av Dean Karnazes Läs mer »
Återhämtningsveckor är nåt jag plockat med mig sen jag började träna regelbundet på cykel och det innebär att man minskar intensitet och volym under en vecka så kroppen får en chans att återhämta sig. Jag brukar köra var fjärde vecka men det kan man ju känna av själv. Om man inte träffar sina intervallmål, sover dåligt eller känner sig ovanligt seg en vecka kan det vara ett tecken på att man kanske ska ta det lite lugnare nästa vecka.
Lördagens långpass var det sista innan återhämtningsveckan (Let’s go små, uppnåeliga mål!) och som lök på laxen skulle vi iväg och fira Thanksgiving på eftermiddagen och jag lovade att baka en pecan pie till det. Så tid var inte det som det fanns mest av den här dagen så därför var det tidig morgon och ingen restid lördagens melodi. Ungefär 38 kilometer, start från dörren, så lite asfalt som möjligt. Även om jag älskar platsen jag bor så har jag inte direkt stigarna om knuten så vill jag träna på nåt annat än asfalt eller hårdpackat grus så är det en sväng i bilen som gäller.
Här i Skåne får vi sällan riktig vinter och att klä sig bra är ibland svårt för att få temperaturen rätt. När det gäller regn och slask och annat sånt kul så har jag bara accepterat att man blir blöt och anpassar mina rundor efter det. Kanske kommer jag ändra det med att rundorna blir längre, men just nu funkar det oftast bra för mig. Det ger lite extra pannbensträning också, vilket är nog så viktigt som det rent fysiska. Till viss gräns så klart. Men här tänkte jag i alla fall visa hur jag klär på mig för skånsk vinter.
Hur jag klär mig för skånsk vinterlöpning Läs mer »
Den här veckan upptog motivation och tid en stor del av mina tankar. På schemat stod två stycken 2+-timmarspass istället för ett långpass och ett återhämtningspass. Inte för att det kändes direkt övermäktigt men jag har inte provat det förut. Det kändes lite obekvämt, någon har rubbat mina cirklar. Och sen eftersom båda passen skulle vara i mitt lagom-tempo var det lite för snabbt för att ta med Emil så det skulle bli svårt att knåpa ihop tiden utan att vara borta lite väl mycket under vår enda lediga helg under hösten.
En lördageftermiddag i Genarp Läs mer »
Vissa dagar vill man inte ut och springa. Så är det bara. Vissa dagar har man gjort en lång dag på jobbet, handlat efteråt och kör hem med vindrutetorkarna vispandes i mörkret. Och sen när man kommer hem måste man fixa mat och äta och vips är klockan sju och den där sextonkilometersturen som är planerad för kvällen lockar inte alls. För jag kommer inte vara hemma förrän kvart över nio vilket kommer göra att det är svårt att somna, det är kallt ute och dessutom regnar det! Jag borde flytta det här passet till imorrn, jag är ju ändå ingen elitidrottare.
Det här med motivation i vardagen Läs mer »
I förra veckan köpte jag nya skor! Och finns det nåt bättre sätt att testa nya skor än att ta med dem ut på långtur? Självklart gör det det men det hade inte alls varit lika roligt.
Och inte nog med det, till helgens långtur tänkte jag också prova nåt annorlunda och faktiskt göra det till en liten Instagram-grej med planerade stories och lite Q&A och sånt. Eftersom min insta är privat (min privata alltså, inte bloggens, reds anm) så var väl publiken ganska begränsad men jag tänkte att det blir en kul grej för de stackarna som är vakna och för mig också. Åtminstone för mig. Och det är ju det viktiga. Eller?
Lördagstur längs kusten Läs mer »
Efter att jag anmälde mig till Tjörnarparen har jag jobbat med att försöka styra över träningen från cykling till löpning utan att skada mig. Och här dyker det upp en härlig tvåsamhet i mitt huvud. Ena delen säger “Det är bara att köra, du kan det här!” och andra delen säger “Ta det lugnt så att du inte skadar dig”. Tidigare i mitt liv har jag alltid lyssnat på den första rösten, kört på med tuffa intervaller och ligga precis på övre gränsen av vad jag bestämt att jag ska göra. Om jag t.ex. ska köra ett pass i zon 2 så har jag alltid legat på gränsen till zon 3. Fortfarande i zon 2 men alltid på gränsen. Och kör jag intervaller ligger jag alltid lite högre än vad jag har planerat. Men i vintras när jag (än en gång) skadade mig tog jag lite tid att läsa på om bästa sättet att träna på. Eller åtminstone vad som rekommenderas nu.
Hur bygger jag min träningsplan? Läs mer »
Igår var det äntligen dags för första upplagan av Torekov – Båstad. Jag har inte sprungit organiserat sen Lundaloppet 2019 och innan dess bara nån gång och ingen av dem har varit nåt jag gjort seriöst utan mer som en kul grej med kompisar.
En kompis och jag började ett litet projekt i våras där vi tänkte springa Skåneledens Ås till Ås-led, etapp för etapp. Vi började i våras från starten i Åstorp med mål på Skäralid i Söderåsens nationalpark. Det blev en schysst 40 km-tur med ca 750 höjdmeter och mycket teknisk stig. Vi kom i mål på strax under 6 timmar. Det blodade tanden lite så den här dagen gav vi oss på nästa etapp som skulle ta oss från Skäralid till Onsvala-källan strax öster om Höör.
Skåneleden Ås till ås, del 2 Läs mer »